Monday, November 26, 2007

Bush plan kan lyckas tack vare hans partnership med omvarlden.

Annapolis ar motesplaten for nya forhandlingar om Palstina-Israel konflikten. Till skillnad mot andra forhandlingar, konferenser, och moten sa ar nu storre delen av den muslmimska varlden narvandade och har i stort underforsakrat forhandlingarna. De forra USA presidenterna som forsokt fa till ett samforstand melland parterna har misslyckats pga av brist pa motivering ibland parterna. Clinton var nara att att lyckas i Oslo, men da hade Arafat annat i tankarna och gav upp sin mojlighet till avtal och fred och Intefadan inleddes med tusentals doda som resultat. Nu ar de flesta muslimska lander fran nordafrika, arablanderna och asien narvarande och utovar ett tryck pa palestinerna. Det trycket har inte funnits vid tidigare forsok till avtal, Clinton forsoke med forhandlingar emellan de tva parterna utan att, som nu, engagera omvalden. Palestinerna ar trotta pa vald som dom uttryckte i sin massiva ademonstration i Gaza da 700.000 invanare demonstrerade for fred. Om Bush lyckas med sitt fredsinitiativ och skapandet av en tva-stats losning sa blir han historisk. Jag forutser ett motstand som kan komma ifran de oljeproducerande arabstaterna. Fred betyder slut pa oroligheter och en stabilare oljeprisutveckling. Det ligger inte i deras intresse. Oljeproducenterna har kunnat fa mycket hogre oljepriser vid minsta krissituation i mellanostern. En tva statslosning ligger narmare an nagonsin tack var Bush och hans plan "the roadmap" som leder till slutlosningen. Ett referendum i Gaza dar Hamas har makten kan bli slutet pa Hamas och krig. Trots ett fredsavtal kommer valdet att fortsatta ibland de som inte kan finna sej i fredlig losning. Det ar nastan en garanti sa lange Iran ger sitt stod till Hamas, Hezbollah och andra terror organisationer som far sina inkomster pa grund av kris. AB SvD DN SvD AB2

1 comment:

Staffan said...

Det kvävs att båda (eller snarare alla) perter är med på det för att det ska bli fred. Att osloavtalet misslyckades kan lika gärna skyllas på att Israel förkastade det palestinska fredserbjudandet. Alla visste ju att Arafat inte skulle kunna backa från kravet att de palestinier som fördrevs under kriget skulle få rätt att återvända hem.